RGB

Rött, grönt och blått, eller RGB, är de kulörer som används vid inläsning av en färgbild. Det är även dessa kulörer som datorns skärm återger. Därför används ofta RGB-läge när bilderna ska visas på skärm, till exempel i multimediasammanhang. Varje pixel i bilden har ett värde för hur mycket rött, grönt och blått den innehåller. Denna blandning uppfattar ögat sedan som en viss kulör. Man skulle kunna säga att en RGB-bild består av tre separata pixelbilder. Tekniskt sett rör det sig om tre bilder i gråskaleläge som representerar rött, grönt och blått. Det innebär också att en RGB-bild upptar tre gånger så mycket minne som en gråskalebild i samma storlek och upplösning. För att en RGB-bild ska kunna tryckas måste den översättas till tryckfärgerna cyan, magenta, gult och svart (CMYK)- dvs. fyrfärgsläge.
   
 

CMYK/CMGS

När man ska trycka fotografiska bilder eller andra färgbilder använder man vanligtvis kulörerna cyan, magenta, gult och svart. Detta kallas också fyrfärg. Övergången mellan RGB-läge och fyrfärg kallas separation. En bild i fyrfärgsläge består rent tekniskt av fyra separata gråskalebilder. Var och en av dessa bestämmer mängden av respektive tryckfärg. En fyrfärgsbild upptar 33 procent mer minne än samma bild i RGB-läge eftersom den består av fyra delfiler istället för tre.

   
 

INDEXERAD FÄRG

Av olika anledningar vill man ibland använda ett mindre antal kulörer i en digital bild. Det kan bero på att man vill hålla ner bildfilens storlek eller att bilden ska visas på en bildskärm som bara klarar ett begränsat antal kulörer. Till detta ändamål kan man använda sig av indexering av kulörerna. Så gör man exempelvis i GIF-bilder som ska användas på webben.
En bild som i indexerat läge rymmer upp till 256 olika kulörer, vilka är definerade i en palett där varje palettruta innhåller en kulör och ett nummer. Detta innebär att bildens alla pixlar får ett värde mellan 1 och 256 efter vilken palettkulör den har. Bilden innehåller därför endast en pixelbild med samma minnesstorlek som en gråskalebild samt en palett. Oftast utgår man från en RGB-bild och låter bildens alla kulörer avrundas till den närmaste av de 256 kulörerna i den fördefinerade paletten. Man kan även låta programmet räkna fram vilka 256 kulörer som passar bäst i just denna bild och bygga en palett efter detta. Man kan också använda paletter med färre än 256 kulörer för att minska bildens minnesstorlek ytterligare. Detta görs ofta på webbsidor. Indexerade bilder fungerar relativt dåligt för färgfotografier eftersom de innehåller många fler än 256 kulörer.
   
Källa: Grafisk Kokbok